Program Stora Infradagen fredag

Regeringen har i infrastrukturpropositionen ökat den ekonomiska ramen med hela 27 procent. Då är det läge att ställa sig frågan vad pengarna kommer att räcka till?

För att man ska få mer infrastruktur för pengarna – och inte bara mer pengar till infrastrukturen – krävs effektivare upphandlingar, ökad konkurrens och därmed ökad produktivitet i bygg- och anläggningssektorn. Regeringen betonar även starkt vikten av ökad kostnadskontroll hos Trafikverket.

Konkurrensen inom bygg- och anläggningssektorn är allt för svag, med ett begränsat antal stora aktörer, vilket leder till låg produktivitet inom infrastrukturområdet. Att fler och mindre aktörer får möjlighet att lämna anbud är en viktig lösning framåt. Men vad händer egentligen i praktiken?

Medverkande:

• Andreas Carlson, infrastruktur- och bostadsminister.
• Roberto Maiorana, generaldirektör på Trafikverket.
• Daniel Ljunglund, inköpsdirektör på Trafikverket.
• Julia Axelsson, regionchef Investering, region Sydöstra, på Trafikverket.
• Ankie Larsson, verksamhetsansvarig på ME-medlemsföretaget Miljöplanering i Tumba AB.

Svenskarnas avtalade arbetstid är redan kortare än normen i Europa. Trots det har frågan om arbetstidsförkortning åter kommit upp på agendan för avtalsrörelsen 2025.

Förespråkarna för arbetstidsförkortning lyfter bland annat att arbetskraften blir mer produktiv under de timmar man faktiskt jobbar och att det skulle leda till minskad ohälsa på grund av stress.

Svenskt Näringslivs beräkningar pekar dock på att en arbetstidsförkortning från 40 till 35 timmar per vecka kan förväntas leda till en minskning av BNP med 509 miljarder kronor per år på lång sikt – motsvarande 8,1 procent av BNP eller 46 000 kronor per person och år.

De menar också att den brist på exempelvis vårdpersonal, lärare och poliser som redan finns idag under överskådlig tid hade förvärrats av en arbetstidsförkortning, nästan oavsett hur mycket skattetrycket hade ökat för att kompensera.

Entreprenadbranschen har stora kapitalkostnader i form av anläggningsmaskiner, där stillastående maskiner innebär uteblivna inkomster. Vad skulle arbetstidsförkortning betyda i entreprenadbranschen? Hur effektiva kan vi bli?

Medverkande:

• Claes Arenander, förhandlingschef och chefsjurist på ME.
• Annika Strandhäll (S), ledamot i justitieutskottet.
• Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.
• Roger Johansson, tillförordnad enhetschef på fackförbundet Byggnads, som ME tecknar kollektivavtalet Entreprenadmaskinavtalet med.
• Ulrika Nilsson, avtalssekreterare på fackförbundet Seko, som ME tecknar kollektivavtalet Maskinföraravtalet med.
• Lars Karlsson, vd på ME-medlemsföretaget Taxus AB.

Med anledning av det förändrade säkerhetspolitiska läget i Europa utreder regeringen just nu hur en återupprättad svensk bygg- och reparationsberedskap bör se ut.

Förmågan att reparera och återställa förstörd infrastruktur och byggnader är samhällskritisk om Sverige skulle drabbas av krig. Personal, maskiner, material, reservdelar och drivmedel måste säkerställas. ME:s medlemsföretag står för 80 procent av de tunga anläggningsmaskinerna i landet och har därmed viktiga roller i beredskapen.

Med en parallell till kriget i Ukraina ser vi att en hög och god reparationsförmåga spelar stor roll för motståndskraften hos befolkningen. Det beskrivs som en mycket viktig faktor i Ukraina idag. Trots omfattande attacker och förstörelse har landet lyckats väl med att försvara sina anläggningar och upprätthålla försörjningsvägar.

Genom berättelser från krigets Ukraina, förmedlade av journalisten och fotografen Emil Marczak som besökte Kiev i höstas, kommer vi att diskutera de lärdomar vi kan dra för att stärka vår egen beredskap. Hur bör den svenska bygg- och reparationsberedskapen utformas och finansieras?

Medverkande:

• Veronica Sandström, kommunikationschef och ansvarig för branschens beredskapsfrågor på ME.
• Erik Lagersten, särskild utredare beredskap i Region Stockholm.
• Anton Karlsson, utredare civilt försvar på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

• Catarina Hedlund, utredningssekreterare i Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap (medverkar genom film).

Maskinentreprenörer drabbas av brott i större utsträckning än andra företagare, visar ME:s brottsrapport. Brottsutvecklingen riskerar att öka genom nya typer av brott såsom bedrägerier, ekonomisk brottslighet, hot och trakasserier. Organiserad kriminalitet kännetecknas av att vara internationell, gränsöverskridande och multikriminell, där företag ofta blir både mål och verktyg för brottsligheten.

Inom andra samhällssektorer har den organiserade kriminaliteten redan nått systemhotande nivåer och den riskerar att sprida sig till entreprenadbranschen. Inte minst eftersom utvecklingen av infrastruktur- och industriprojekt över hela landet sker i snabb takt och omfattar enormt stora ekonomiska värden.

Hur kan brottsutvecklingen komma att se ut? Och vad kan göras för att förebygga brott och stoppa denna utveckling?

Medverkande:

• Roger Svanborg, ME:s anlitade expert på brottsförebyggande arbete, som tagit fram en kunskapsöversikt över hur medlemmarna ska förbereda sig för och skydda sig mot framtidens brottslighet.
• Gunnar Appelgren, kriminalkommissarie vid Södertäljepolisen, expert på gängkriminalitet.
• Fler presenteras inom kort.

För att uppmuntra fortsatt utveckling i branschen har Maskinentreprenörerna instiftat Stora Infrapriset. Priset ska gå till en ung, kreativ maskinentreprenör som utmärkt sig lite extra som en god förebild för branschen.

Priset är på 30 000 kronor, och är ett personligt pris till vinnaren. På Stora Infradagen 2025 delas det ut för nionde gången.

Läs om våra tre slutkandidater:

Dlovan Hamad på Skandinaviens Entreprenad & Transport AB: "Att ha en dröm är inte fel"

Johannes Henriksson på Elleholms Maskin AB: "I början fick jag kriga"

Viktor Finnberg på Lillgrävarns Entreprenad AB: "Alla idéer är oftast bra idéer"

Konkurrensverket pekar i en rapport i oktober 2024 ut problem med bristande konkurrens inom den svenska drivmedelsbranschen. Samtidigt höjs röster om att priset på drivmedel måste bli högre för att Sverige ska klara klimatmålen.

De stora utsläppen från transportsektorn kommer från personbilar och det är regeringens huvudlinje att elektrifiera dessa transporter. För tunga transporter och anläggningsmaskiner, där elektrifieringen ännu ligger i framtiden, är HVO100 här och nu-lösningen.

Hur kan Sverige ge incitament för beställare av tjänster inom de tunga näringarna att välja biodrivmedel? Går det att marknadsekonomiskt frikoppla prissättningen av biodiesel från fossil diesel?

Medverkande:

• Johan Nyström, driver Nyström Forskning och Utredning AB (Nyfou), affilierad forskare vid VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut).
• John Hassler, regeringsutredare och professor i makroekonomi vid Stockholms universitet.
• Karl Lundvall, ekonom på Konkurrensverket, projektledare för rapporten Hur påverkar konkurrensen priserna på bensin och diesel?
• Magdalena Streijffert, Public Affairs Manager på Preem.

Forskningsresultaten är tydliga: glada anställda presterar bättre på jobbet, medarbetare som har roligt känner minskad stress och kollegor som får skratta har lättare att samarbeta. Men hur har man kul på jobbet i praktiken? Och hur kan man med hjälp av humor hålla motivationen och teamkänslan uppe i stressiga tider?

Vetenskapsjournalisten och komikern Karin Adelsköld har i snart 15 år ägnat sig åt humorforskning och att jobba ute på arbetsplatser med humor och arbetsmiljö. På Stora Infradagen lär hon ut grunderna i humor, berättar om den senaste humorforskningen och ger konkreta tips på hur man kan bli friskare både fysiskt och psykiskt genom att ta humor på allvar.

Så ger humor en bättre arbetsmiljö – tips från Karin Adelsköld