Vibrationer och vibrationsskador

Vad räknas som vibrationer?

Vibrationer är fram- och tillbakagående rörelser och stötar hos fasta föremål, till exempel motordrivna maskiner och fordon. Vibrationernas storlek anges som acceleration i enheten m/s² (meter per sekund i kvadrat).

Vibrationer – Arbetsmiljöverket

Vibrationer brukar delas upp i två huvudtyper:

• Helkroppsvibrationer som påverkar hela kroppen. De överförs när en person står eller sitter på ett vibrerande underlag, så som på eller i ett fordon eller en mobil maskin.
• Hand- och armvibrationer som uppstår när en person arbetar med handhållna maskiner eller verktyg.

En arbetstagare kan vara utsatt för både helkroppsvibrationer och hand- och armvibrationer samtidigt.

Hand- och armvibrationer

Hand- och armvibrationer uppstår när någon håller i eller stöder ett verktyg eller en maskin med handen eller armen. Exempel är:

• Mejselhammare.
• Slipmaskiner.
• Skruv- och mutterdragare.
• Motorsågar.
• Gräsklippare.
• Borrmaskiner.

Risken att skada sig på grund av vibrationer beror bland annat på hur starka vibrationerna är och hur länge en person utsätts för dem.

Vibrationer ökar ofta när utrustning inte fungerar optimalt, vilket kan bero på brister i underhållet eller att utrustningen blivit sliten. När utrustningen inte fungerar som den ska är risken att personen använder extra kraft, vilket kan leda till ännu kraftigare vibrationer eller stötar. Ett verktygs vibrationsvärde kan också påverkas av de tillbehör det används tillsammans med.

Vibrationsskador – övergående och bestående

Symtom på vibrationsskador som räknas som övergående besvär är till exempel:

• Köldkänsla.
• Nedsatt känsel.
• Muskeltrötthet.
• Kortvariga domningar.

Bestående skador kan vara:

• Kärlskador som också kan synas i form av "vita fingrar", det vill säga när fingrar tillfälligt bleknar samtidigt som känseln och funktionen försämras.
• Bestående skador på leder, muskler, skelett och nerver utan att den som drabbas märker det.
• Nervskador som yttrar sig mer tydligt; som långvariga domningar och stickningar, liksom nedsatt känsel, försämrad rörelseförmåga, motorik och ökad fumlighet, vilket i sin tur kan leda till olyckor.
• Karpaltunnelsyndrom – en nervskada som uppkommer på grund av förträngning av nerver i handlovskanalen. Vibrationer kan vara en orsak till skadan. Till skillnad från andra nervskador på grund av vibrationer går detta att behandla medicinskt.

Det finns faktorer som ökar skaderisken, som till exempel nikotin, vilket gör att blodcirkulationen försämras ytterligare. Även kyla och fukt minskar blodgenomströmningen.

Läs mer hos Prevent:

Hand- och armvibrationer – Prevent

Helkroppsvibrationer

En maskinförare blir ofta utsatt för helkroppsvibrationer. Effekterna av maskinernas vibrationer kan vara både övergående och bestående:

• Tillfälliga rygg- och nacksmärtor.
• Ökad trötthet.
• Bestående skador som till exempel nackskador och ryggskador.

Du som arbetsgivare är skyldig att både undersöka och bedöma riskerna för dina anställda som utsätts för helkroppsvibrationer.

Filmer och mer kunskap hos Prevent

Hos arbetsmiljöorganisationen Prevent finns informativa filmer om vibrationer och vibrationsskador. ME och ett av våra medlemsföretag medverkar, ta gärna en titt på Prevents Youtube-kanal:

Rätt utrustning minskar risken för vibrationsskador

Att förebygga vibrationsskador

Vibrationsskador, vad innebär det?

Hos Prevent finns också mycket information att läsa:

Vibrationer i arbetsmiljön – Prevent

Att förebygga vibrationsskador

Du som arbetsgivare ansvarar för att förebygga skador till följd av vibrationsexponering. Det innebär bland annat att du ska göra följande:

• Se till att ni har bra arbetsutrustning/bra maskiner.
• Ta reda på arbetsutrustningens vibrationsvärden hos tillverkare eller leverantör.
• Informera och utbilda arbetstagarna om riskerna med vibrationer.
• Se till att arbetstagarna har fått tydliga arbetsinstruktioner och att de följer dem.
• Se till att arbetstagarna har tillgång till informationen i arbetsutrustningens/maskinens bruksanvisning och att de följer den.
• Gör regelbundna kontroller för att upptäcka risker för vibrationsskador i arbetsmiljön.

Arbetstagarna ska i sin tur samverka med arbetsgivaren genom att göra följande:

• Följa de instruktioner, regler och riktlinjer som de får.
• Använda arbetsutrustningen på rätt sätt.
• Delta i utbildning om riskerna vid arbete med vibrerande arbetsutrustning.

Köp in arbetsutrustning som klarar säkerhetskraven

Det effektivaste sättet att minska vibrationer är att minska dem "vid källan", det vill säga att åtgärda eller byta ut arbetsutrustningen eller maskinen.

Som arbetsgivare ska du följa den tekniska utvecklingen och köpa in den bästa arbetsutrustningen som både klarar det jobb som ska utföras och uppfyller säkerhetskraven. På så sätt minskar du skaderiskerna och skyddar arbetstagarna mot farliga exponeringar.

Fundera över följande för att utvärdera arbetsutrustningen:

• Är arbetsutrustningen lämpad för arbetsuppgiften?
• Varnar tillverkaren för vissa risker i samband med användningen?
• Hur mycket vibrerar arbetsutrustningen?
• Jämför olika arbetsutrustningar från olika tillverkare, om de klarar av arbetsuppgiften på samma tid men med lägre vibrationsnivåer.
• Använder du de tillbehör som tillverkaren rekommenderar?
• Har du justerat inställningarna, så att arbetsutrustningen fungerar på rätt sätt för den arbetstagare som använder den?

Genomför mätning vid behov

Om du som arbetsgivare misstänker att en eller flera anställda exponeras mycket för vibrationer bör ni genomföra en mätning, gärna i samråd med företagshälsovården.

Det går också att hämta underlag och information från tillverkarnas deklarerade värden, databaser på internet och tidigare genomförda mätningar.

Beräkna vibrationer med digitala tjänster

Arbetsmiljöverket har tagit fram en vibrationskalkylator som hjälper dig att beräkna den totala dagliga vibrationsexponeringen, A(8)-värdet, uttryckt i både ”m/s2” och i ”exponeringspoäng” enligt poängmetoden. Med vibrationskalkylatorn kan du beräkna det totala A(8)-värdet från upp till åtta arbetsmoment per arbetsdag. Det finns en kalkylator för helkroppsvibrationer och en för hand- och armvibrationer.

Vibrationskalkylator – Arbetsmiljöverket

Umeå universitet har tagit fram en tjänst för att beräkna vibrationsbelastning, både för hand- och armvibrationer och för helkroppsvibrationer. Tjänsten innehåller även en databas med vibrationsvärden för ett flertal maskiner.

Vibrationsdatabasen – Umeå universitet

För mer information om vibrationer, se även:

Lär dig mer om helkroppsvibrationer (pdf)

Ta hjälp av vår partner Avonova

Avonova är Nordens ledande leverantör av företagshälsovård, och samarbetspartner till ME. Hos Avonova har du som ME-medlem fina förmåner och rabatter. Ta gärna hjälp av dem med hälsoundersökningarna till din personal som utsätts för vibrationer.

Dina medlemsförmåner hos Avonova