Skolverket: "Vi och branschen måste ha ett ännu bättre samarbete"

Under debatten om näringslivets behov av yrkesutbildning uppskattades kostnaden för Sveriges företag att internutbilda icke-kvalificerad arbetskraft till 5,1 miljarder kronor. Peter Fredriksson berättade att i Sverige är det 33 procent av gymnasieeleverna som studerar på en yrkesutbildning. För att få fler att välja den vägen krävs att vi jobbar med attityderna till och kunskaperna om yrkesutbildning, menade han. Akademiseringen som skett i samhället är ett av problemen.

– Vi har upphöjt den teoretiska kunskapen och nedvärderat den praktiska kunskapen, sa Peter Fredriksson.

Rätt kunskap skapar intresse

Enligt honom finns det felaktiga uppfattningar om vad arbetsmarknaden erbjuder och vad det innebär att gå ett yrkesprogram. Rätt kunskap behövs för eleverna när de ska välja sin framtid.

Utbildningsutskottets ordförande Fredrik Malm (L) var inne på samma linje och betonade vikten av att branschen och företagen får ett större inflytande över yrkesutbildningarnas innehåll. De har också ett ansvar att informera.

– Näringslivet har en jätteviktig roll i att väcka intresse hos ungdomar för yrkesutbildningar, konstaterade Fredrik Malm.

Richard Weibull, gymnasiechef i Nässjö kommun, berättade att kommunen har löpande kontakt med det lokala näringslivet för att stämma av hur deras behov ser ut. Han menade att risken är att man på kommunal nivå definierar efterfrågan på yrkesutbildning lokalt i stället för regionalt.

– Branscherna är ju inte kommunala, där har vi en utmaning för att komma förbi den tanken så att politikerna också tänker lokalt, menade Richard Weibull.

Utbud som motsvarar arbetsmarknadens behov

Peter Fredriksson talade om att vi behöver få till ett ännu bättre samarbete mellan branscherna och de som på olika nivåer ansvarar för utbildningarna. Precis som Skolverket i dag samverkar med branscherna inom ramen för de nationella programråden, måste liknande samverkan ske mellan utbildningsanordnarna på regional och lokal nivå. Även om det förekommer redan i dag kommer det i framtiden bli ett direkt krav i och med lagändringarna som träder i kraft 1 juli i år.

– Kommuner ska samverka kring utbud och dimensionering av yrkesutbildningar. Det ska man göra tillsammans med branscherna, utifrån de kompetensbehov som finns i regionerna och utifrån hur elever väljer. Man ska säkra att det finns ett utbud som motsvarar både elevers vilja och arbetsmarknadens behov, underströk Peter Fredriksson.

Se klippet från Stora Infradagen om yrkesutbildning här